Student Studentsson

Kontrovershantering i klassrummet
Som Andreas tar upp i ett tidigare inlägg kan uppkomster av kontroversiella uttalanden inte nödvändigtvis vara problematiskt i undervisningen, utan snarare fungera som en lärorik och reflekterande  situation för både lärare och elever. Ekman och Pilo tar i Skolan, demokratin och de unga medborgarna (2012) upp hur lärare kan förhålla sig till kontroverser som uppkommer i klassrummet, både hur de bör bemötas och hur läraren ska förhålla sig till dessa utifrån skolans värdegrund. Ekman och Pilo tar upp en kartläggning av Ljunggren och Unemar Öst vilken visar att det vanligaste kontroversmötandet av lärare är positionen som normförmedlare. Normförmedlaren bemöter kontroverser genom diskussion men tar samtidigt tydligt ställningstalande i frågan för att förmedla en demokratisk värdegrund (Ekman & Pilo, 2012). Detta är en position jag har tagit i undervisningssammanhang under min VFU, med hänvisning till lärarens ansvar att upprätthålla skolans demokratiska värdegrund. Samtidigt tror jag att elever lättare kan ta till sig en demokratisk värdegrund och syna sina egna åsikter om läraren anammar rollen som Ljunggren och Unemar kallar debattledaren, den roll som Andreas främst fokuserar på i sitt inlägg. Debattledaren låter eleverna debattera i högre grad än normförmedlaren och försöker "hellre diskutera normer än att förmedla dem" (Ekman & Pilo, 2012, s. 98). Jag tror att elever om de får diskutera normer snarare än att bli tillsagda vad som är rätt eller fel har lättare att själva förstå och sympatisera med dem. Samtidigt har som sagt läraren en skyldighet att ta ställning till vissa frågor, och att diskutera normer i allt för stor utsträckning utan tydliga gränser kan därmed bli problematiskt i förhållande till värdegrunden. Dessutom är det viktigt att diskussionen inte resulterar i att elever känner sig kränkta av vad som diskuteras. Tillåts en elev till exempel uttrycka främlingsfientliga åsikter i klassrummet i allt för stor utsträckning, och läraren inte tydligt tar ställning mot detta, kan detta ha mycket negativ effekt på tryggheten hos elever med invandrarbakgrund. 
 
Bodil
 
Referenser
Ekman, P. & Pilo, L (2012), Skolan, demokratin och de unga medborgarna. Malmö: Liber
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress