MENY
I detta inlägg kommer jag att diskutera de yrkesförberedande programmens roll att fostra blivande demokratiska medborgare i samhället. Med gymnasieföreningen GY11 läser eleverna 50 poäng samhällskunskap. Praktiska ämnen får mer utrymme i utbildningsplanen på bekostnad av de teoretiska ämnena. Detta kanske i grunden inte är konstig eftersom eleverna inte har valt ett högskoleförberedande program, men en allt för expansiv riktning mot det praktiska på bekostnad av teoretiska kunskaper kan möjligtvis hämna elever till att kunna bli rationella demokratiska medborgare på lika villkor i samhället.
Mattias Nylund (2010) beskriver en skola som tenderar att allt mer styras av fenomenet New Public Management (NPM). Nylund lyfter fram framförallt de yrkesförberedande programmen. Näringslivet har ett stort inflytande över utformningen av utbildningsplanen. Utbildningen skall formas så att eleverna är anpassade efter arbetsmarknaden, och gärna direkt där efterfrågan befinner sig. Kunskapen får ett instrumentellt värde.
Vilken kunskap ger mest nytta? Med detta tankesätt blir det svårt att avgöra om demokratiska färdigheter är kunskap som ger nytta till blivande yrkesarbetare. Dessutom blir det problematiskt att kunna mäta demokratiska färdigheter. Men kanske är kunskaper om politiska system samt att tränas i demokratiska sammanhang av mer betydelse än förut, när man kan se en negativ utveckling i demokrati runt om i världen, och när det verkar som att dagens medborgare tar demokrati allt mer för givet?
Nylund (2010) förklarar att risken med NPM är att skolan reproducerar samhällsklasser. Medan högskoleförberedande programmen förbereder eleverna till att bli aktiva och kritiska demokratiska medborgare som i samhället kommer att styra, skapar de yrkesförberedande programmen samhällsmedborgare som skall styra(s). Alla behöver kunskap om hur samhället fungerar. Alla behöver tränas i demokratiska färdigheter. Skolan är en viktig plattform för detta genom exempelvis klassrumsdiskussioner och traditionell undervisning. Varför inte utnyttja skolans möjlighet till att kompensera ojämlikheter i samhället?
Robin Palmér
Referenser
Nylund, M. (2010). Framtidsvägen. Vägen till vilken framtid för eleverna på gymnasieskolans yrkesprogram? Pedagogisk forskning i Sverige, 15 (1), s. 33-52.
0